HUR SER DU PÅ DIG SJÄLV? 2004 01 18
Text: Joh 4:5-26

Hur lågt kan en människa sjunka egentligen? Det är kanske en svår fråga att ge ett generellt svar på. Visst finns det människor som allmänheten ser ner på och som ingen vill ha att göra med. Dom har nog sjunkit ganska lågt. Bibeln berättar om en del människor som hade sjunkit mycket långt ner. Dom föraktades inte bara av andra utan också av sig själva. Jag tror att det är bland det lägsta man kan komma, när man föraktar sig själv.
Den förlorade sonen i Lukas 15 är ett sådant exempel. Han fann sig i en situation som inte var värdig en människa. Ett annat exempel är kvinnan i dagens text. Hon hade mycket emot sig. Eftersom hon var samarier så visste hon att hon betraktades som oren i mångas ögon. Hon var inte en fullvärdig medlem av det judiska släktet. Hon hade också dragit på sig ett livsöde där hon hellre befann sig i enskildhet på berget Ebal - förbannelsens berg, än hon var på berget Gerissim, välsignelsens berg. Staden Sykar, som nu heter Nablus, låg mellan de två bergen, och dagens få samaritaner bor på berget Gerissim.
Tillsammans med frågan om hur vi ser på oss själva ska vi också ställa frågan om hur vi ser på Jesus. Den första frågan handlar om hur en människa kan hamna i ett förtvivlat tillstånd och den andra frågan handlar om hur man kan komma ur det tillståndet och uppleva förvandling och upprättelse i sitt liv.
Ofta behövs det inga stora synder för att en människa ska känna sig värdelös och isolerad från samhället. Vi kan läsa om det varje dag i tidningen och kanske upplever vi något av det själva ibland.
Jesus är väldigt pedagogisk i det här samtalet. Här har vi något att lära när det gäller att samtala med människor om kristen tro.

a) ett erbjudande
Jesus tar initiativ. Han tilltalar en utstött människa och tillerkänner henne ett värde. Han har också något att erbjuda: ett vatten som blir en källa med ett flöde som ger evigt liv.

b) gensvar
Kvinnan ger ett gensvar på detta. Det är klart att hon tycker att hon har en jobbig situation. Kan hon få det så här enkelt, så visst. "Herre, ge mig det vattnet, så att jag aldrig blir törstig och behöver gå hit efter vatten." Den enkla snabba lösningen är av praktisk natur. Kan hon i sin utstötthet slippa hämta vatten så behöver hon ju inte träffa någon och slipper dessutom att ändra på sitt liv.

c) det finns ett hinder/problem
Jesus genomskådar henne och går till pudelns kärna. "Gå och hämta din man." Vi får inte vara rädda att konfrontera människors problem om vi ska kunna hjälpa dom. Det sker ju med omtanke.

d) undanflykt
Nu är samtalet inne i ett avgörande skede. Kvinnan flyr själva problemet, det som hon behöver ändra på. Så hon byter samtalsämne och börjar tala om platsen för tillbedjan. Det var ju det som talet om vattnet egentligen handlade om.

e) insikt
Jesus talar om tillbedjan i ande och sanning. Man måste vara sann mot Gud och mot sig själv. Kvinnan förstår att hon är genomskådad och kapitulerar.

f) upprättelse
Vi förstår av kvinnans handlande att något stort har hänt med henne. Hon inte bara möter folk när hon springer in till staden, hon konfronterar dom med Jesus. Upprättelse och befrielse leder till att livet blir annorlunda på ett konkret sätt, inte bara andligt.

Det krävs ett visst mått av mod att erkänna sin situation och sitt behov av hjälp till förvandling. Det krävs också mod och praktisk kärlek till sina medmänniskor att konfrontera människor med deras problem, och att driva en process fram till konkret förändring. Man kan aldrig hjälpa den som inte vill bli hjälpt, men ibland döljer viljan sig bakom rädsla. Vi behöver be Gud om klarhet i fråga om det.
Det som till sist förde människor till tro var inte att kvinnan hade berättat om Jesus, det var att de själva fick möta honom och gjorde en egen erfarenhet. Det är viktigt. Har du en egen erfarenhet av Jesus? Har du den där källan som aldrig sinar inom dig? Annars vet jag att Jesus längtar efter att visa sin härlighet för dig.

TILLBAKA