|
|
VILL
DU BLI FRISK? 2004 02 01
Joh 5:1-14
Vill
du bli frisk? Vilken idiotfråga! Svaret är väl självklart,
kan man tycka. Ändå svarar inte mannen JA, utan börjar
förklara och bortförklara.
Beter människor sig så? Ja, jag ska försöka visa
varför det är viktigt för Jesus att fråga just som
han gör, men jag ska också berätta om en människa
som jag känner som också förklarar och bortförklarar.
Vi kan kalla henne Asta. ......Vi är många som har försökt
att hjälpa henne. Jag var hos henne en gång, när det hade
skurit sig med hemtjänsten. Någon därifrån var också
med vid mötet. Vi pratade fram och tillbaka och Astas anklagelser
for genom luften. Till sist frågade jag henne hur hon egentligen
ville att det skulle vara. Då blev hon bara tyst. När jag upprepade
frågan så svarade hon att det skulle vi väl veta, det
skulle hon inte behöva tala om. Det var hennes ursäkt och bortförklaring.
Om hon inte talade om hur hon ville ha det så kunde hon fortsätta
att anklaga och fortsätta leva i den här beroendeställningen.
Mannen hade varit sjuk i 38 år, nästan hela sitt liv, kanske
hela. Han hade vant sig vid att få vad han behövde av andra.
Han låg där, på sin matta och med sin tiggarskål.
Man kan undra varför han inte hade lärt sig att ligga nära
trappan under alla åren.
Jesus är inte okunnig och planlös - han vet och han är
målmedveten när han talar och agerar. "Stig upp, ta din
bädd och gå."
På Jesu ord blev mannen frisk, utan det livgivande vattnet.
Jesu slutord till mannen var: "Du har blivit frisk. Synda inte mer,
så att det inte händer dig något värre."
Är det här märkliga meningsutbytet unikt? Nej, jag tror
inte det. Jag tror att det är väldigt vanligt, t.o.m. bland
kristna. Fast då handlar det inte bara om att man är lam. Det
kan gälla så mycket annat. Jesus frågar om vi vill ha
hjälp med något och vi kommer med bortförklaringar, mer
eller mindre medvetet eller omedvetet.
Så frågan är inte alls konstig, och den ekar genom generationerna
till oss idag: "Vill du bli frisk?" Till den som blivit skadad
av själsliga sår, säger Jesus: Vill du bli helad? Till
den som sitter bunden av hemliga synder, säger Jesus: Vill du bli
löst? Till den som kämpar med missbruk, säger Jesus: Vill
du övervinna dina begär? Till den som ännu inte har bett
i Jesu namn, frågar han: Vill du bli frälst?
Och vad svarar vi på frågan? "Jesus, du vet inte hur
svårt sårad jag blivit av andra människor. Du vet, Jesus,
när det gäller synden - jag kan inte kontrollera mig själv.
Ja, jag har ett missbruk, men det är en sjukdom och det är inte
mitt fel. Frälst, ja, men jag är inte en så dålig
människa som vissa är.
Vill du bli frisk, frågade Jesus vid Betesdadammen, och mannen svarade:
"Jag har ingen som kan hjälpa mig ner i vattnet."
Varför kommer vi med ursäkter? Är vi rädda för
förändring, är vi rädda att någon ska börja
kräva av oss. Den som inte längre är lam kan ju försörja
sig själv och det kan vara arbetsamt.
Vill du bli fylld med den helige Ande? Jag har klarat mig bra som kristen
i 38 år och nu är jag gammal och har gjort mitt. Men är
du gammal och trött så behöver du den helige Ande. Ja,
men jag är pensionär - jag har semester. Vill du....?
Vad är vi rädda för? Längtar Jesus efter att använda
slavpiskan på oss eller älskar han oss? I texten ignorerar
Jesus ursäkten som mannen ger. Han tar istället kommandot och
uppmanar mannen att gå vidare i livet, och han blir frisk i ett
nu.
Det här handlar inte om ett evangelium till självhjälp.
Det är Jesus som hjälper till 100% med sin kraft, allt är
nåd. Men det finns en faktor av mänskligt ansvar här.
Det var Jesus som helade mannen, men det var mannen som måste börja
gå. Det är Jesus som frälser oss från syndens makt
men det är vi som behöver omvända oss och be om syndernas
förlåtelse.
Varför ställer Jesus den första frågan? Han ställer
sådana frågor vid flera tillfällen till sjuka människor.
Han ger oss chansen att erkänna vår situation och att bekänna
vår tro på honom.
Det behövs ett gensvar från oss på Guds handlande. Framför
allt behöver vi känna att vi litar på Herren när
det gäller hans avsikter och när det gäller vem som bäst
vet vårt bästa.
Utan att tveka kan jag säga att här har vi alla problem. Vi
har svårt att helt lägga våra liv i hans händer,
vi ger oss själva vetorätt när det gäller vad han
får göra med oss.
Måtte Jesus göra som i bibeltexten, ignorera vår ursäkt
och ta befälet - helt enkelt hjälpa oss med det vi inte själva
kan. Han älskar ju oss.
Amen.
TILLBAKA
|
|